2015 är så här långt mitt bästa år som löpare någonsin, jag satte personligt rekord i alla tävlingar/distanser jag var med på och lyckades skapa en trygghet i löpningen som gjorde att jag kunde ta mig till nästa nivå. Jag har här sammanfattat alla loppen jag var med i och jämfört dem med tidigare resultat.

Under vintern hade jag siktet inställt på Ursvik Ultra som jag varit anmäld till nu 5 år i rad men antingen haft skador eller sjukdom som stoppat mig förutom 2011 då jag sprang de 75kilometrarna på 7 timmar och 55 minuter. Det blev många långpass i Ursvik för att träna under rätta förhållanden och på tävlingsdagen var jag redo att utmana mitt tidigare rekord, siktet var inställt på under 7 timmar. Det var ca -8 mitt på natten vilket gjorde att det var svårt att få i sig näring och vatten då den frös alldeles för fort. Det i kombination med att jag gick ut för hårt gjorde att sista varvet gjorde att det blev tufft då jag inte längre kunde fokusera ögonen till den grad att jag ens såg klockan jag hade på armen och löpstilen sista biten in mot mål var mer ett sakta hasande än ett korrekt löpsteg. Målet passerade efter 6 timmar 59 minuter och 10 sekunder vilket innebar att jag klarade målet med en marginal på 50 sekunder!

Nästa lopp är det lite kortare och väldigt roliga Ursvik Extreme som jag som bäst sprungit på 66:19 innan, en tid jag var väldigt nöjd med. Så tidigt på säsongen trodde jag inte att jag skulle kunna göra allt för mycket på den tiden men jag lyckades ändå putsa den gamla tiden med 3,5 minut på den tuffa banan vilket jag var väldigt nöjd med! Gjorde även ett försök till några veckor senare men var tvungen att avbryta efter bara 4km på grund av en vadskada som skulle visa sig krångla hela våren.

4 dagar efter rekordet i Ursvik stod jag på startlinjen till Kvarnloppet som var mitt första 10kms lopp på 5 år, det senaste var Hässelbyloppet 2010 där jag sprang på 39 minuter och 32 sekunder. Jag hade ett högt mål då jag ville putsa min gamla rekordtid rejält plus att det bara några dagar tidigare hade gått riktigt bra i Ursvik. Målet var satt till sub 38 minuter. Jag lyckades ligga väldigt nära min gräns hela loppet och blev förvånad då klockan stannade på 36:53 på en vinterträning som innehöll mestadels volym och väldigt lite intensitet. Detta visar för min del att jag kan bygga hastighet även utan att springa fort och istället springa mycket.

Årets fjärde lopp var Stockholm Marathon där jag äntligen skulle få revansch på mina sub 3 timmar. Jag har länge sagt att det är det som är målet med att jag springer Stockholm Marathon varje år sedan 2010. Mitt tidigare rekord var året innan då jag sprang på 3 timmar och 4 minuter. Efter ett väldigt jämt lopp där jag höll tillbaka lite bara för att lyckas komma in under 3 timmar så lyckades jag med tiden 2 timmar och 58 minuter. Troligtvis kommer dock inte min Marathon-satsning sluta där för det finns ju även 2 timmar och 50 minuter som man kan sikta på att komma under 🙂

Sedan var det dags för en av sommarens höjdpunkter, jag skulle göra ett nytt försök att springa från Nikkaluokta till Abisko där jag hade ett rekord sedan tidigare på 29 timmar. Den resan kan ni följa här Swedish Alpine Ultra.

Årets sista stora lopp var TDS där det mer handlade om att få en bra placering än att slå en viss tid. Trots en ganska grov förkylning lyckades jag komma på 59onde plats vilket får anses vara godkänt under rådande förutsättningar.

Jag tycker jag haft en bra fördelning på långa och korta lopp där jag mycket har nyttjat de korta loppen för att bygga fart och sedan mer fokuserat på volym i ett lugnare tempo för att bättra på min fettförbränning. Totalt sprang jag 440 mil under året och under hösten tog jag även upp styrketräningen igen efter ca 10 år i träda. Styrketräningen fokuserar jag mest på tunga basövningar två gånger i veckan och känslan är att jag är mer ”stabil” i kroppen och klarar lite mer volym.

Det var mitt 2015 som jag hoppas kommer vara året då jag lyckades göra ett stort steg framåt i min karriär som löpare! Må 2016 bli ännu bättre!